Psalm 73 | Vi till ditt altarbord bär fram

Det saliga bytet och vi till ditt altarbord bär fram

Vi till ditt altarbord bär fram har en hel del fascinerande och djupgående tankar som man lätt missar. Kanske talar jag mest för mig själv men ibland flyger de viktigaste tankarna rakt över huvudet på en när man ”bara sjunger med”.
Läs vidare nedan medan du lyssnar på psalmen:

Kort om nattvarden

Först tar vi en liten kort liten bakgrund. Nattvarden har lite olika delar och skiljer sig lite i olika traditioner. Men ofta kan det se ut såhär:

1. Samling – Man samlas, ber, bekänner synder och får förlåtelse
2. Ordet – Man läser texter ur g:a och nya testamentet och bekänner sin tro.
3. Offertorium – Man bär fram vinet och brödet som offer, ibland ger man kollekt.
4. Måltiden/Eukaristin – Denna består i sig av många delar, men det är här själva nattvardsmåltiden ges och tacksägelsen sägs
5. Sändning – Till sist blir de samlade välsignade utav prästen och man sänds ut att leva och tjäna Gud.

Det som är fokus för ”Vi till ditt altarbord bär fram” är just delen som kallas offertorium. Man kan kalla psalmen för en offertoriepsalm.

Hur var det förr?

Traditionellt sågs brödet och vinet vara primära offergåvor. Eftersom de förvandlas till Kristi kropp och blod under eukaristin, måltiden. Man ger tillbaka till Gud allt det goda man fått, det blir en symbol för tacksamhet och överlåtelse.

Vad är speciellt med just denna psalm?

Det som är speciellt med just Frostensons psalm är att den ger lite nya perspektiv och introducerar lite vidare tankar. Nyss fick vi veta att vi bär fram brödet och vinet som ett offer till Gud. Men samtidigt får vi tillbaka Jesus offer: förlåtelse och evigt liv.

Det saliga bytet

I första versen introduceras den utvidgade tanken, nämligen att vi även bär fram oss själva och våra liv. Vi bär fram vår glädje, våra nederlag, vår synd och skuld och får förlåtelse, frid och kärlek tillbaka. Detta ser vi i vers två. Det kallades av Martin Luther för det saliga bytet, ”der fröhliche Wechsel” på tyska.

Gemenskapen i Kristus

I sista versen är ett till nattvardsmotiv starkt framträdande. Det är gemenskapen, eller communio. Versen handlar om dels tanken att ingen ska behöva vara utanför, att alla blir ett i Kristus. Men även om längtan att det ”faktiskt ska bli så”. Alltså en gemenskap där alla motsättningar och allt främlingsskap är utplånat. En gemenskap där vi verkligen är ett i honom.

Bakom ritualen och de svåra orden

Det gömmer sig en skatt bakom de komplicerade orden och ordningen på ritualerna och symbolerna. De representerar något större och djupare som blir tillgängligt för den som vågar dröja kvar. De är också skapade för att man ska kunna se, känna, höra, förnimma och erfara. Så att det inte bara blir en torr intellektuell övning utan något som faktiskt upplevs.

Ta med dig dessa tankar nästa gång du sjunger Vi till ditt altarbord bär fram.

Vi till ditt altarbord bär fram
Text

Upphovsrättsligt skyddad till år 2076

---

Stöd Psalmprojektet – Var med på resan!

Psalmprojektet växer tack vare dig! Oavsett om du vill bidra ekonomiskt eller bara följa med på resan, är du varmt välkommen.

Följ Psalmprojektet på Patreon, Gratis! – Läs veckovisa inlägg, delta i diskussioner och bli en del av gemenskapen.
Bli fadder på Patreon – Stötta projektet och få exklusivt innehåll i förväg. Det kostar som en kopp kaffe!

Swisha en gåva – Perfekt för dig som vill stötta en gång. (076-015 20 24)

Tillsammans håller vi psalmerna levande. Tack för ditt stöd!