Psalm 31 | Låt oss glada och i tro

När jag skriver “lemlästad” menar jag inte att Frostensons resultat är dåligt, bara att mycket från originalet gått förlorat, tagits bort, samtidigt som annat har vunnits. Frostenson har fått med kärntemat om Guds barmhärtighet genom tiden, men nästan helt förlorat kontexten. I originalet finns en historisk berättelse, den om Israels erfarenheter: uttåget ur Egypten, plågorna, Röda havet och segern över fienden. Vem Gud är i förhållande till människan berättas alltså genom Israels upplevelse.

Från Israels historia till vårt “oss”

Hela originaltexten finns här: John Milton: “Let us with a gladsome mind”.

Frostensons Låt oss glada och i tro är dock mer universell. Israel byts ut mot ett “oss”, psalmen blir personlig. Den är kanske lättare att använda i en modern gudstjänst, men har på vägen också tappat något av sitt ursprungliga historiska djup.

A‑melodin: västerländsk – men på drift

Apropå ursprunglig historia finns några nyfikna detaljer om melodierna. A‑melodin har ett tydligt västerländskt ursprung hos Johann Antes. Samtidigt är det rätt blandat: han växte upp i Pennsylvania, bodde i Herrnhut och arbetade i Kairo innan han landade i Fulneck.

B‑melodin: från buddhisttempel till psalmbok

B‑melodin är däremot ännu mer intressant. Texten hade spridits med missionen och i slutet av 1800‑talet talades det om att den sjöngs till “inhemska melodier”. Detta var i Guangzhou, och vid den tiden var många missionärer präglade av tanken på den västerländska musikens överlägsenhet. Efterhand insåg man dock att “bara kineserna själva kan producera den hymnologi som kan beröra dem själva”. Den melodi vi sjunger har sitt ursprung i ett buddhisttempel på det heliga berget Putuoshan. Just versionen vi har i 1986 års psalmbok har dessutom fått en lätt västerländsk behandling.

Gör din röst hörd på Psalmprojektets Patreon