Psalm 61 | Lågorna är många


Psalmbok år 1986: Psalm 61

Text: Anders Frostenson år 1972

Musik: Olle Widestrand år 1974

Originalspråk: Svenska

Inspelning: Psalmprojektet 2025-05-04

Stämning: Dramatisk Storslagen Vemodig

Tema: Kyrkan

Inspiration från Genève: Lågorna är många

”Lågorna är många, ljuset är ett” – dessa ord från entréhallen i Kyrkornas Världsråd i Genève fångade Anders Frostensons uppmärksamhet och blev fröet till en av våra mest älskade psalmer om kristen enhet. Men vad betyder egentligen denna enhet i praktiken, när verkligheten ofta vittnar om splittring?

Lyssna på psalmen medan du läser vidare:

Mångfaldens utmaning i kyrkans gemenskap

När jag reflekterar över psalm 61 ställer jag mig frågan: Hur kan vi omfamna vår mångfald utan att förlora vår gemensamma grund? Frostenson såg trädet med sina spretande grenar som en bild av kyrkans nödvändiga mångfald – men vad händer när grenarna växer åt helt olika håll? Hur långt kan olikheterna sträcka sig innan den gemensamma stammen knäcks?

Frostensons egna tankar om psalmen

Om jag skrev detta inlägg över Lågorna är många, psalm 60, och inte nämnde författarens egna ord om dess tillkomst göre jag ett misstag. Frostenson fick uppslaget från entréhallen i Kyrkornas Världsråd i Genève. Där ”står orden ’Lampades sunt multæ, una est lux.’ ’Lågorna är många, ljuset är ett.’ Särskilt bilderna av ljuset och trädet är viktiga för att förstå hur nödvändigt det är med kristen gemenskap och enhet. Trädet måste ha många grenar, som spretar åt olika håll för att bli livskraftigt. Ljuspunkterna behöver spridas på en massa olika ställen, därför att det finns så många mörka vrår och hål. Vi har alla olika begåvning och läggning. Därför finns det så många olika slags tjänster vi kan göra varandra[…] Det är bra om vi kan upptäcka våra egna resurser, och se andras, hjälpa dem att upptäcka vad de har inom sig.”
– Anders Frostenson, 1969

Biblisk grund för psalmens budskap

Till grund för Lågorna är många ligger också bibeln, främst korintierbrevets 12 kapitel, men även Matteus- och Johannesevangeliet (och här då 1917 års översättning).

  • Vers 1: Matt 5:14 ”I ären världens ljus”
  • Vers 2: Joh. 15:5 ”Jag är vinträdet, I ären grenarna”
  • Vers 3: 1 Kor 12:4 ”Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.”
  • Vers 4: 1 Kor 12:5 ”Ämbetena äro mångahanda, men Herren är en och densamme.”
  • Vers 5: 1 Kor 12:12 ”Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom alla lemmarna i kroppen, fastän de äro många, dock utgöra en kropp, så är det ock med Kristus.”

Enhetens utmaning i praktiken

Jag måste säga att jag gillar psalmen skarpt, jag gillar andan om enhet, tanken på att kyrkans spretighet är en styrka och att den är ett i Jesus. Men, hur ska man se på stridigheterna då? Små strider kan säkert vara nyttiga, men hur ofta går de inte över i splittring, avståndstagande, förnekande av andras tro, kätterianklagelser och annat? Enhet på riktigt verkar vara mycket svårare, åtminstone utåt sätt? Hur når man äkta enhet, hur olika kan vi vara och ändå känna att man samlas kring samma kärna, att pingstvännens Kristus är lika mkt Kristus som den lutherskes, katolskes eller ortodoxes Kristus?

Lågorna är många
Text

Upphovsrättsligt skyddad till år 2076



Stöd Psalmprojektet – Var med på resan!

Psalmprojektet växer tack vare dig! Oavsett om du vill bidra ekonomiskt eller bara följa med på resan, är du varmt välkommen.

Följ Psalmprojektet på Patreon, Gratis! – Läs veckovisa inlägg, delta i diskussioner och bli en del av gemenskapen.
Bli fadder på Patreon – Stötta projektet och få exklusivt innehåll i förväg. Det kostar som en kopp kaffe!

Swisha en gåva – Perfekt för dig som vill stötta en gång. (076-015 20 24)

Tillsammans håller vi psalmerna levande. Tack för ditt stöd!

Lågorna är många