Meningen med livet finns på Bali

Alla känner väl någon som åkt till Bali. Eller kanske Saint Tropez, för att hitta sig själv. Någon, kanske du, eller jag, drar plötsligt iväg, i jakt på mening.

Huvudsaken är nästan att det inte är här. Det är alltid nån annanstans. Där borta, bakom horisonten, i kosmos, stjärnehimlen.

Just den där rörelsen – bort från här och nu – fångas i psalm 25 Högt i stjärnehimlen. Det är en psalm för dig som letar långt bort, men anar att svaret kanske finns närmare än du vågar tänka…

Texten är ganska direkt i sitt tilltal. Det är här och inte alls där borta, som Gud finns, som mening finns. Där du är.

Vers 2 går såhär:

*Inte bortom havet,
där finns inte svaret,
men i ordet, talat*
här till oss i dag.

Är det trötthet?

Jag vet inte riktigt vad det är som gör att man alltid tittar över horisonten? Vill jag slippa ansvar? Blev det obehagligt nu när att blev på riktigt? Finns det inga ursäkter att ta till längre? Jag kan inte vara passiv och fortsätta klaga?

Kanske är du trött på att alltid prestera. Kanske känns livet mest som en att-göra-lista. Då är det inte så konstigt om tanken på ‘någon annanstans’ lockar egentligen.

Mannen som skrev texten heter Anders Frostenson. Men från början var inte alls tanken att skriva denna text. Det var när han letade efter kyrkomusik för ungdomar som han snubblade över den tyska låten “Hilf, Herr meines Lebens”. Men texten var knepig att översätta, såpass att Frostenson snart hade skrivit en helt ny text med lite annat existentiellt tema.

Kanske är det just den frågan som psalm 25 vill hjälpa oss att utforska. Inte någon annanstans, utan här?