Var Jesus en manipulativ sektledare?

Psalmen vänligt över jorden glänser talar om ett himmelskt hopp, ett dolt råd för de som följer. Den leder tankarna till en retorisk fälla som på norska kallas för att pissa i brunnen. Vad har denna vackra psalm egentligen gemensamt med manipulativa tekniker som används av både politiska extremister och sektledare?

Måhända en del, läs vidare och upptäck den hårfina gränsen mellan övertygelse och manipulation!

Psalm 34 och Guds visdom

Det finns en psalm i vår svenska psalmbok från år 1986, psalm 34, som beskriver en rättså central kristen tanke: Guds visdom är inte av denna världen. Psalmen börjar direkt med att måla upp en bild av ett ljus, ett hopp som inte kan förstås av alla:

Vänligt över jorden glänser strålen av ett himmelskt hopp.
Stilla inom tidens gränser evighetens sol går opp,
ack, så stilla att mitt öga hennes sken fördraga må
och Guds dolda råd förstå.

Ej av världens vise kändes den oändligt Vises råd.
Kristus kom, och dagen tändes full av sanning och av nåd…

Det är just formuleringen Guds dolda råd som ej av världens vise kändes. Detta gör att tankarna direkt far iväg till några passager i NT. Paulus skriver ju i första Korinthierbrevet 1:18 om budskapet om korset som en dårskap för världen. Jesus själv talade i Johannesevangeliet 15:18-20 om att världen kommer hata lärljungarna precis som den först hatade honom.

I sin egen kontext så blir ju detta en källa till både tröst och styrka. Den förklarar yttre motstånd: när du möter folk som kritiserar eller inte förstår så kan du ta det som kvitto på att du är på rätt stig. För de förstår ju inte att du egentligen har rätt.

Men den där grejen, att du sitter på nån slag dold kunskap, som andra, världen, inte riktigt kan förstår är lite knepig. I fel händer blir ett sådant sätt ett kraftfullt manipulativt verktyg.

Den obehagliga frågan: var Jesus profet eller manipulatör?

Det är en obehaglig fråga att ställa, men låt oss ställa den ändå. Var det egentligen någon skillnad på det som Jesus gjorde och det som otaliga extremister, auktoritära- och sektledare gör?

Man tycker att Jesus kunder förberett sina lärljungar på andra sätt. Rent praktiskt skulle han kunna säga: Ni kommer att möta motstånd, här har ni strategier för att hantera detta. Eller: Om ni börjar tvivla, undersök det. Sann tro tål granskning.

Men enligt evangelierna så verkar han rama in världens kritik som ett bevis på att lärljungarna har rätt. Om världen hatar er, vet att den hatade mig före er. Det blir inte riktigt en varning att lyssna på när kritik kommer utan en bekräftelse.

Skillnaden är hårfin, och var går gränsen? Ville Jesus uppmuntra och trösta sina följare för att han genuint förstod faran men att folk skulle hävda att han var Guds son? Eller ville han pissa i brunnen för att detta otroliga påstående skulle klara sig igenom den våg av kritik som skulle komma från världen?

Svaret på frågan är mindre intressant än reflektionen över den. Det får varje läsare avgöra själv — och svaret säger kanske mer om läsaren än om Jesus.

Att pissa i brunnen: Manipulationens första försvarslinje

Att pissa i brunnen heter på engelska Poisoning the well — att förgifta brunnen. Det är en variant av det logiska felslut som kallas ad hominem: man attackerar personen istället för argumentet. Det som skiljer är att pissa i brunnen är förebyggande, man attackerar källan redan innan den fått tala.

Tänk dig att en ledare för en sluten grupp säger till följarna:
Jag kommer dela med mig av en djup sanning. Men var beredda, när ni pratar med familjen och gamla vänner så kommer de säga att jag manipulerar och ljuger, att ni blivit lurade. Tro dem inte, de är fast i det gamla systemet och kan inte se ljuset så som du!

Ja, och sen när följarna kommer hem och en orolig förälder eller vän ifrågasätter, vad händer då? Jo, för följaren blir det ett bevis på att ledaren hade rätt. Det blev ju precis som denne sa. Och omsorg kan inte längre hjälpa. Den cementerar bara manipulationen.

Skillnaden mellan vägledning och manipulation

Det är inte alls så att all dold kunskap är manipulation. Det finns riktiga skillnader i kompetens, erfarenhet och insikt. Det hela beror på hur man använder denna dolda kunskap.

Legitim expertis bygger broar: Jag vet att det kan verka konstigt, men mekanismen fungerar såhär. Manipulativ avväpning stänger ute: Din kritik bevisar bara att du inte nått den insiktsnivå som krävs. Det finns ingen väg in för den som ifrågasätter, förutom total underkastelse.

Skillnaden är alltså inte i att man säger sig veta något som någon annan inte vet. Vi går ju till läkaren för att den kan mer om medicin än vi gör. Vi går till mekanikern för att de faktiskt kan något om motorer… Skillnaden ligger i om man är villig att visa varför man vet det, i öppenheten till att nån annan vet bättre och om man ser kritiken som en möjlig korrigering istället för ett kategoriskt bevis på någon annans inkompetens.

Hur undviker man att förgifta brunnen?

Det handlar kanske främst om att värna om gemenskapen med oliktänkande, samtidigt som man klart markerar mot hemskheter. Det kräver medvetenhet och disciplin. Nyckeln är alltid att gå på argumenten och inte personen.

Först synliggör du taktiken. Titta främst på vad personen faktiskt säger, och vad denne faktiskt gör. Titta på argumenten.

Vägra låta dig avväpnas. Basera din uppfattning på vad som faktiskt sägs och görs – inte på vad någon säger att de kommer säga/göra.

Vi har alla åsikter och det är lätt att avfärda någon vars metoder man ogillar. Oavsett vad de tycker eller var i den politiska skalan de befinner sig. Det kan se olika ut men principen är likadan.

Mot en socialist kanske någon säger: Lyssna inte på honom, han vill bara ha statlig kontroll för att kunna kväva din frihet!.

Eller mot kapitalisten säger någon: Lyssna inte på henne, hon vill bara ha fri marknad för att kunna slå ut de svaga!

Strukturen är likadan. Man tar en metod, antar den värsta formen och använder det som skäl för att inte lyssna. Man pissar i brunnen.

Konkreta strategier för ärliga samtal

Använd din kunskap och värderingar för att ställa bättre frågor. Attackera argumenten ärligt och inte personen.

Till socialisten säger du då: Den reformen som du förespråkar provade man i Kina vilket ledde till förtryck och övervakning. Hur ser din modell ut för att undvika detta?

Till kapitalisten säger du då: Du vill fria upp marknaden. Hur tänker du kring de gånger man gjorde detta och de utsatta föll mellan stolarna?, Vad blir annorlunda denna gång?

Anta att personen du pratar med vill uppnå något gott. Var transparent med dina egna utgångspunkter. Och när vi medvetet skiljer på person och argument lyckas vi med två saker: vi kan stå emot skadliga idéer och samtidigt hålla dörren öppen för gemenskap. Vi slutar pissa i varandras brunnar och tittar istället på kvaliteten på det vatten, de argument, från vilka vi öser.

Slutreflektion

Vi hamnade kanske en bit ifrån Jesus och psalmen. Men en fråga jag vill att du ställer dig själv är: När du senast mötte åsikter du föraktar. Motstod du frestelsen att förgifta vattnet? Och vems brunnar låter du andra förgifta åt dig?