Psalm 57 | Sin enda grund har kyrkan

Ut på djupt vatten – i Skagerack och i psalmboken

Om känslor, tro och melodier som bär

Om jag inte minns fel så har jag badat i Skagerack, mitt emellan Fotö och Skagen, det är ca. 100 meter till botten. Och på djupt vatten trivs jag ganska, det vet du som läser mina texter. Jag föll hårt för psalm 57 Sin enda grund har kyrkan. Texten har en viktig aspiration som vi ska återkomma till, men det som fångade mig var den vackra, känslofyllda och lite halft sorgliga melodin. Och nu ska jag åter igen ge mig ut på djupt vatten!

Lyssna nedan medan du läser vidare:

En melodi som grep tag

Psalm 57 och dess sorgsna skönhet

Samuel Sebastian Wesley skrev melodin i det viktorianska England runt mitten på 1800-talet. Hans melodi kallas ofta Aurelia på engelska. Den var nära att bli bortvald tillsammans med en massa andra feminint kodade hymner i början av 1900-talet. Det feminina, känsliga, innerliga skulle ge plats åt manligheten, stramheten, systemet och disciplinen. Man ansåg att dessa veka melodier inte var tillräckligt värdiga för att användas i kyrkan.

Feminint, innerligt – och nästan bortvalt

Melodins ursprung och kampen om det värdiga uttrycket

Tur att inte Psalmprojektet släpptes i början av 1900-talet då hela projektet i mångt och mycket bygger på just innerligheten. Om inte annat är det mycket roande att läsa historia och se hur människors preferenser kastas än hit än dit, hur en kultur av mjukhet ersätts av hårdhet och hur det sen går tillbaka igen. Båda sidors ambassadörer proklamerar lika högmodigt den ena sidans överlägsenhet.

När känslan blev farlig

Från romantikens mjukhet till modernitetens disciplin

Just denna psalmmelodi har sitt arv från romantiken, från 1800-talets första hälft. Det var en tid när man värderade känsla över förnuft, inre upplevelse över yttre ordning, naturen, mystiken och det upphöjda. Detta är det som man i början på 1900-talet kritiserade som feminint. Denna “mjukhet” blödde över in i den viktorianska eran i England, tidsperioden då melodin skrevs.
 Just där ansågs faktiskt just dessa karakteristika vara just värdigt. Men detta skulle komma att ändras!

Manlig och kristen tro – en ny musik för en ny tid

Hur kyrkan ville återta auktoriteten efter krig och kris

Efter industrialiseringen och ett första världskrig blev tonen i samhället hårdare. Samhället blev mer sekulariserat och i samband med detta ville kyrkan återvinna auktoritet, värdighet och man såg ner på den personliga känslan, till förmån för liturgisk korrekthet och sakral auktoritet. Speciellt efter första världskriget tyckte man att denna känsliga och naiva känslighet som hade dominerat tidigare kunde vara rent farlig för samhället. Jämför känslan i exempelvis Fädernas Kyrka, melodin är kraftfull, framåt, rak och rytmisk på ett annat sätt. Det märks också tydligt i dess text, här ifrån fjärde versen: “Därom i manlig och kristen tro, därom i strid eller lagfäst ro”.

En psalm om splittring – och längtan efter enhet

”Sin enda grund har kyrkan” pekar mot något gemensamt

Nåja, Sin enda grund i kyrkan är ju ärendet för detta inlägg och den författades, som syns i texten, under tider av stridigheter i kyrkan. “Med undran och med löje ser världen hur hon slits av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid.” Men psalmens början och slut handlar trots allt om kyrkan och dess enda grund: Jesus Kristus och försoningsgärningen. Annat än detta har den inte att stå på. Liberal eller konservativ, ordotox, frikyrklig, katolik, eller lutheran, det finns bara en enda grund, och den grunden är gemensam. Psalmen längtar efter enheten, den sätter den högt, och vill liksom att man inte tappar bort målbilden bland alla tvister och schismer.

Estetikens pendelrörelse – mellan det mjuka och det raka

Vad säger melodierna om oss, och om vår tro?

Har du någon preferens när det gäller estetik? Föredrar du det mjuka, känslosamma “feminina” eller föredrar du rakhet, pompa, strikthet, det “manliga”? Personligen känner jag kanske att det finns en plats för båda, och allt mitt emellan. Jag blir djupt berörd av psalm 57, samtidigt som jag känner hur ryggen blir rakare av melodin i fädernas kyrka!

Men vad känner du?
Diskutera på Patreon!

Sin enda grund har kyrkan
Text

Texten blir fri för publicering 2053

---