Psalm 53 | Livets Ande kom från ovan

När Gud väljer vem som får tro – den obekväma sanningen

Om tron på Gud är en gåva från Livets Ande, betyder det att den som inte tror helt enkelt inte blivit erbjuden denna gåva av Gud?

Psalm 53, Livets Ande kom från ovan är en psalm som väcker frågor, men ger den några svar?

Läs mer nedan medan du lyssnar på psalmen!

En tvivlares bekännelse – varför jag vågar ifrågasätta det heliga

Jag försöker alltid ta mig an psalmerna på ett respektfullt sätt. Speciellt när svåra frågor dyker upp hos mig, jag som inte vet om jag borde kalla mig troende, och som inte har en teologisk utbildning.

Precis som sig hänt tidigare har tankarna spunnit iväg när man läst psalmens text. Denna gång är det två rätt olika spår. Det första är fullt av frågor med få svar. Det andra är kanske ett mer poetiskt spår.

Den mörka frågan som ingen vill ställa – ger Gud verkligen alla en chans?

Spår 1: Ger inte Gud trons gåva till alla?

I första versen hittar vi orden: ”Du kan ge den stora gåvan: tron på ordet, tron på Gud”. Johan Alfred Eklund, som är psalmens författare, syftar här på Livets Ande, Guds Ande. Detta väcker en allvarlig fråga hos mig: vill inte Gud att alla tror, vill han inte frälsa alla? Frågan väcks därför att det står att man får trons gåva av Anden. Vilket borde betyda att den som inte tror helt enkelt inte fått den gåvan av Gud och därför går förlorad.

När Bibeln säger emot sig själv – ett teologiskt dilemma

Du som läser detta får gärna rätta mig om jag har fel, men jag vill minnas att detta är en rätt vanlig tanke i den lutherska traditionen. Tankarna går till Efesierbrevet kap. 2, vers 8-9: ”Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Inte på grund av gärningar, för att ingen ska berömma sig.”

Det är ju å ena sidan fint att ingen ska kunna berömma sig. Men vad säger det om den som inte tror? Vad säger det om Anden som inte gett förmågan att tro till den icke-troende? Det finns många som säger sig vilja tro men som inte kan, varför får inte dessa trons gåva?

”Jag tror! Hjälp min otro” – finns det hopp för den tvivlande?

Jag minns några andra ord: ”Jag tror! Hjälp min otro.” De kommer ifrån Markusevangeliets 9:e kapitel. Vad jag minns så fick den där mannen hjälp ändå!

Kan det vara så att min ursprungliga fråga dök upp ur ett felaktigt antagande? Att det är förmågan att tro som bär? För var det inte också Luther som menade att frälsningen inte alls hänger på den enskildes förmåga att tro, utan på Guds löfte? Att hålla fast när tron känns svag, för att Gud bär människan, och inte tvärtom?

Den mystiska kedjan genom tiderna – en helig arvslinje som sträcker sig till dig

Spår nr.2: heliga gestalters rad!

Vad är detta för mystiskt som avses i vers 2 och 3? Jag läser det lite som att Eklund målar ett sträck ifrån bibelns blad, en linje som räcker till den troende idag. Det går genom tidevarven ett heligt arv av böner, och en önskan om att vandra med Abraham, Stefanus, Paulus. Som om detta blir möjligt genom tron som ges i gåva av Livets Ande?

Är jag helt fel ute?

Är jag helt ut och cyklar med mina frågor? Är det någon som har tankar som avviker?

Diskutera och kommentera gärna under inlägget på Patreon! Det är helt gratis!

Diskutera på Patreon

Livets Ande kom från ovan
Text

1
Livets Ande, kom från ovan,
kom och bär från himlen bud!
Du kan ge den stora gåvan:
tron på Ordet, tron på Gud.
Till oss människor du talar
än i dag kring all vår jord.
Folk och själar du hugsvalar
än i dag med Skriftens ord.

2
Oförgänglig sanning strålar
än i dag från bibelns blad,
än i klara drag den målar
heliga gestalters rad.
Så till döttrar och till söner
genom tidevarven går
än ett heligt arv av böner,
än profetens röst oss når.

3
Giv att vi för Gud må vandra
såsom Abraham i tro,
till välsignelse för andra
och till egen själaro.
Oss med Stefanus låt skåda
Mänskosonens härlighet,
oss med Paulus än benåda
rikt med trons rättfärdighet.

4
Livets Ande, du som danar
Kristi kyrka på vår jord,
kraftens Ande, du som banar
henne väg med Herrens ord,
nådens Ande, du som renar
själar och i dem vill bo,
fridens Ande, du som enar
Herrens trogna, giv oss tro.

---