Spotify är störst – men inte bäst. Testa Qobuz eller Deezer!
Kristus är världens ljus
Text
Texten blir fri för publicering 2067
Tankar om psalmen
Vad gör du när strömmen går? Du tänder ett ljus. Sedan ett till. Och plötsligt – när ljuslågan sprider sig från veke till veke – förstår du något fundamentalt om hur vi är menade att leva tillsammans. Psalm 37 handlar om Kristus som världens ljus. Men den handlar också om något mer konkret: ingen låga överlever i ensamhet.
När mörkret faller – när ljuset tänds
Strömmen går och det blir helt mörkt. En kall känsla lägger sig, lite obehaglig. Men så plötsligt hör du ljudet av en tändsticka skrapas mot plånet på en tändsticksask.
Den förs varsamt mot ett stearinljus. Stearinet på veken smälter och tänds. Hoppet tänds, ljuset blir starkare. Ett till ljus hämtas, läggs mot eldtungan och tänds det också. Och ett till, och sen åter ett, tills rummet fylls åter av ljus och värme.
En låga, ett ljus som tänder trygghet, ett evigt broderskap.
Broderskap är inte bara för bröder
Något liknande föds inombords när man hör psalmens ord: Kristus är världens ljus.
När man läser broder, broderskap så är det lätt att få upp en bild av enbart män. Jag tror det är helt fel sätt att se på det. Brödraskap, att känna en tajt gemenskap och solidaritet med någon som inte är ens biologiska broder, eller syster.
Jag tänker också att det lika gärna skulle kunna stå systerskap eller syskonskap om det inte vore så att Fred Pratt Green skrev den.

Ljus dör i ensamhet, lever i gemenskap
Att Kristus benämns som broder i psalmen är en viktig tanke som följer igenom hela psalmen. Förvisso handlar den om Kristus som världens ljus, fred och liv.
Men originalet är lite vassare än Britt G. Hallqvists översättning.
I vers två skriver hon: Tillhör vi honom älskar vi vår broder.
Originalets skarpare ord lyder: No man can serve him and despise his brother. Ingen som tjänar Honom kan förakta sin broder.
Kärlek och förakt
Skillnaden mellan Britts översättning av psalm 37 och Pratts original är rätt markant. Britt menar att om vi tillhör Gud så älskar vi andra. Men om jag ska vara ärlig och gräva inombords – vet jag inte om jag alltid lever upp till det.
Att inte ringakta, förakta någon, det känns mer görbart. Men kan det också vara för att förakt river sönder just broderskap?
Förakt är inte bara frånvaro av kärlek. Förakt säger: du är mindre värd än mig.
Kanske såg Pratt det runt omkring sig? Kanske i sin församling?
Därför måste vi stå tillsammans
Ett brödraskap, syskonskap, går sönder och är inte helt om inte respekt och solidaritet för alla ingår. Precis som ljusen jag nämnde i början, så börjar vi brinna först i gemenskapen med andra.
Utan kontakt blir vi som en massa isolerade små ljus i ett vakuum av mörker. Men samlas vi som många ljus tillsammans och våra eldar smittar varandra lyser vi upp i mörkret.
Därför är gemenskapen så otroligt viktig, gemenskapen med vår nästa! Några ord som ofta citerats är:
Det enda ondskan behöver för att segra är att de goda ingenting gör – Edmund Burke.
Man kan känna att man kanske inte vågar. Åtminstone inte när man är ensam. Men står man upp tillsammans, som en stark brödrakedja, syskonkedja, så lyser vi så starkt att mörkret måste ge vika.
Denna gemenskap, detta broderskap som psalmen talar om, förstärks av något annat – själva melodin som bär orden.
En melodi född ur kritik
Psalmens melodi är en stor faktor till psalmens popularitet. Den kom till i Frankrike på slutet av 1600-talet och skulle efterlikna autentisk gregoriansk sång.

På den tiden kritiserade man de gamla gregorianska melodierna och stil efter tidens tycke och smak. Samtidigt ville man bygga på den musikaliska gemenskap som den gregorianska sången är!
Kanske kritiserar jag exakt samma sak när jag nu 300 år senare sjunger denna melodi på ett sätt som är svårt att kalla gregorianskt.
Det viktiga med kritiken var dock att melodi och text skulle harmonisera bättre. Så om jag lyckats fortsätta denna anda får du bestämma!
Små gester, stor gemenska
Men åter till broderskap: hur lever vi ut den gemenskapen?
Förra veckan satte sig en kollega ensam vid ett bord i matsalen. Min grupp var på väg att sätta oss någon annanstans. ”Du får gärna sitta med oss om du inte vill sitta själv” – det tog typ tre sekunder att säga.
Hon log och hakade på. Nu känner vi en ny kollega. Det som slog mig efteråt var hur lite det krävdes, och hur mycket det kanske betydde.
Det behöver inte vara stort. Bjud med en ensamsittande kollega att dela bord under lunchen. Fråga den tysta personen om hen vill följa med på kaffe. Erbjud din hjälp när du kan.
Kanske påminner jag mest mig själv här. För i slutändan handlar psalmen inte bara om teologi eller vacker melodi. Den handlar om vardagen, om de små valen vi gör varje dag. Att se människan bredvid dig.
Att tända ett ljus i stället för att förbanna mörkret. Att bygga den gemenskapen – ljus för ljus, människa för människa.
Vad har du för praktiska exempel på hur man kan stärka denna gemenskap människor emellan?
Stötta Psalmprojektet
Psalmprojektet växer tack vare dig!
Ditt stöd – stort eller litet – gör skillnad.
Swisha en gåva
Vill du stötta en gång?
Swisha till 076-015 20 24
Patreon – följ gratis
Läs inlägg, ta del av nyheter och var med i gemenskapen.
patreon.com/psalmprojektet
Patreon – bli fadder
Bidra med en liten summa varje månad (som en kopp kaffe) och få tillgång till innehåll i förväg.
💡 Patreon är en trygg och enkel tjänst för stöd på nätet.
Du kan avsluta när du vill – inga bindningar.
Tillsammans håller vi psalmerna levande.
Tack för att du är med!

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Psalmbok år 1986: Psalm 37
Text: Fred Pratt Green år 1968
Musik: Paris år 1681
Originalspråk: Engelska
Översättning: Britt G. Hallqvist år 1970
Inspelning: Psalmprojektet 2025-10-19
Stämning: Intim Ljus Storslagen
