En nyfödd konung hotar den etablerade makten och ska dödas till varje pris. Det är vad som flimrar förbi när jag blundar och hör orden från Lyss till änglasångens ord, psalm 123, där det sjungs: nyfött barn vår konung är.
Herodes den store var förvisso politiskt skicklig, duktig organisatör och byggde massa flotta byggnader. Men han var också, vad det verkar, fullkomligt paranoid och galen i perioder. Vi kan inte med säkerhet veta om han verkligen lät avrätta barnen så som bibeln beskriver, men det är dokumenterat att han dödade sina egna söner. Han var rätt för att de ville störta honom. Han lät även avrätta sin fru, så mer än kapabel till mord av någon som ev. kunde hota hans makt, det var han verkligen.
Och symboliken talar ett så tydligt språk till mig, speciellt nu. Såklart drar jag inte direkta paralleller mellan en maktfullkomlig ”kung” med Herodes, och en mördad politisk fånge med Jesus. Men visst är det fascinerande hur dessa mäktiga figurer, som styr hela folk och länder med järnhand, är så rädda för ett barn, sina egna barn eller för någon som bara vågar säga emot, som vågar stå för en annan väg.
De måste vara ynkliga innerst inne. Och förtryckarens makt ska tyna, deras namn ska prydas med vanära och de pryglade ska få upprättelse. Lyss till änglasångens ord!