Psalm 107 Gör porten hög, gör dörren bred

Gör porten hög: porten till hjärtat

Gör porten hög, psalm 107, har i adventstider berört hjärtan sedan år 1623. För många är advent en period av eftertanke och förväntan inför en konungs ankomst. Men ”Gör porten hög bär” på en hemlighet.

Lyssna på psalmen här och läs vidare!

Hur förbereder man en konungs ankomst?

Psalmtexten byter perspektiv friskt och växlar mellan att tilltala den som lyssnar, till att vara den tilltalade som vänder sig till Jesus. Klart står från början att detta handlar om en hjärtats förberedelse inför en konungs ankomst. Men likväl tror jag att tanken är överförbar på mycket annat. För det är så att vi ofta skyddar oss från nya saker genom att stadfast hålla på det vi redan känner till, de vi redan känner och hur vi uppfattar världen. Psalmen pekar tydligt på att man själv måste förbereda hjärtat för det nya, här – för Jesus.

En fattig kung: kontrasten mellan himmel och jord

“Du fattig gästar hos oss här men himmelrikets konung är.”

Detta kommer ifrån psalmens tredje vers och visar på en fascinerande kontrast att meditera över. Gud, himmelrikets konung, lämnar allt och blir vår fattiga gäst. Han lämnar allt sitt gudomliga för att slå oss följe mitt i våra trivialiteter. Vi människor är lustiga, vi bokar tvättider, oroar oss för vad folk ska tycka om den där nya färgglada halsduken vi vågade köpa. Inte bara för detta, men delvis, lämnade han himlen, för att bli en av oss för en tid. För att slutligen kunna krossa mörkret och synden som separerade oss från Gud enligt bibeln. Hur kan en allsmäktig Gud välja att komma till oss som en enkel gäst? Detta mysterium, denna paradox, ligger i hjärtat av adventsfirandet.

Den svenska översättningen

Men här någonstans gömmer sig hemligheten. Citatet ovan, och hela vers 3 för den delen, skiljer sig rättså kraftigt från originalet.

Den svenska versionen som vi känner idag, översattes först av Jacob Arrhenius på 1694. Hans tolkning av den tyska originaltexten är präglad av individualism och en pietistisk känsla, med fokus på hjärtat Det är intressant att se hur Arrhenius bryter den strikta tyska strukturen för att ge plats åt en mer personlig och känslomässig upplevelse.

Trots att redan Arrhenius översättning skiljer sig från ursprunget så skiljer sig även dagens text från Arrhenius version. Orden från psalmboken 1986 är bearbetade utav Anders Frostenson och kontrasterar starkt från den första svenska. Vi jämför här nedan:

Arrhenius: fokus på välsignelse och närvaro

“Du stad är säll, du land är bäst,
som denna konung får till gäst.
I dig finns kärlek, dygd och ro
ty Kristus själ han hos dig bor.
Han förer med sig ynst och nåd
och är med dig i råd och dåd.
Dig vare pris, o Jesu båld
som över mig har makt och våld.”

Tematisk Fokus: Denna version fokuserar mer på välsignelsen och närvaron av Kristus i samhället. Den betonar den lycka och dygd som kommer med att ha Jesus som gäst, och hur han för med sig nåd och bistår i alla råd och dåd. Det finns också en klar hänvisning till Kristi makt och välde.

Språklig Stil: Språket är mer arkaiskt och poetiskt, med ord som ”säll”, ”ynst” och ”våld” (i betydelsen makt). Detta ger texten en känsla av tradition och djupare historisk resonans, vilket kan appellera till de som uppskattar äldre liturgisk stil.

Frostenson: fokus på bön och förebild

“För stad och land om skydd vi ber.
Du, Jesus, bäst oss trygghet ger.
Så kom och bli vår förebild
i vad vi gör och vad vi vill.
Du fattig gästar hos oss här
men himmelrikets konung är.
Dig vare pris, o Jesus god
som som komma vill och bland oss bo.”

Tematisk Fokus: Denna version betonar en bön för skydd och trygghet, samt en önskan om att Jesus ska bli en förebild i både handling och vilja. Det finns en stark betoning på Jesu roll som en fattig gäst på jorden men samtidigt som himmelrikets konung.

Språklig Stil: Språket är mer modernt och lättillgängligt. Orden ”trygghet”, ”förebild” och frasen ”komma vill och bland oss bo” gör texten mer direkt och lättförståelig för en nutida publik.

Ett samhälleligt uppdrag: det tyska ursprunget

Weissels ursprungliga tyska text betonar Kristi roll som en frälsande och ledande konung, som ger samhället kärlek och rättfärdighet. Själva orden Gör porten hög, kommer från Psaltaren 24:7 “Portar, öppna er vida! Höj er, uråldriga dörrar” Låt ärans konung draga in!”. Luther själv tolkade porten och dörrarna som det offentliga samhället i sin kommentar till Psaltaren 24. Den kallar att inte bara förbereda sig individuellt, utan också arbeta för ett samhälle som speglar dessa värden.

Sammanfattning

Det är ofta lätt att missa det genialiska i något som man blivit alltför van med. Man ser ofta världen enbart genom sina egna ögon. De är färgade av ens egen tid, kunskap och upplevelse. Det gör ibland något väldigt radikalt till något som känns banalt.

Genom att förstå Weissels hymn i ljuset av bibelns berättelser om Jesus kan vi få en djupare insikt i det revolutionerande budskapet om ett rike som inte är av denna världen. Det är ett rike där sanning och nåd regerar, där frid och kärlek är de främsta vapnen, och där hopp och glädje är de verkliga segrarna. Denna vision av en annorlunda kung är intressant i vår tid med politiska intriger, erövringar av landmassor. Den talar om helt andra ideal!