Psalm 72 | Du sanna vinträd Jesu kär

Du sanna vinträd – heligt allvar eller omodern varning?

Psalm 72 ”Du sanna vinträd Jesu kär” har en komplex känsla. Det är på något sätt ljuvlighet parat med allvarlig varning. Varning är kanske inte något man är van vid alltid, det är sällan nuförtiden att någon varnar för helvetet där man ska gråta och gnissla tänder. Nu varnar inte psalmen för just detta, men för något relaterat. Lyssna på psalmen och läs mer nedan för att få reda på vad!

J. A. Eklunds text lever vidare oförändrad

Skriven av Johan Alfred Eklund tidigt 1900-tal har den kvar sin ursprungliga form i psalmbok 1986 där den är Psalm 72. Den kan nu mer än 100 år senare låta tämligen omodern: ”du hålle mig i ans och tukt…”, och faktum är att upphovsrättsinnehavarna inte tillät någon ändring alls i texten. Man får tycka vad man vill om det, men den låter dock precis lika ”Eklundsk” som resten av J. A. Eklunds psalmer.

Bibeltexten i bakgrunden – men ingen ren parafras

Psalmens inspiration kommer från Johannesevangeliet kapitel 15, där Jesus talar om sig själv som vinträdet. Men snarare än att vara en ordagrann parafras är texten en tolkning, där den sjungande individen reflekterar över sin relation till Kristus och Fadern.

Från bön till varning: psalmens struktur

Första versen inleder i en stillsam och vacker ton med en önskan att komma närmare Jesus. Men därefter skärps tonen – psalmförfattaren varnar för vad som händer med den som står utanför tron: själen dör, tomheten tar över och domen väntar.

Är detta verkligen en nattvardspsalm?

Det är intressant att denna psalm finns under nattvardstemat i både 1937 och 1986 års psalmböcker. Nattvarden är en gemensam handling, men psalmen sjungs ur ett ”jag”-perspektiv och berör inte direkt nattvardens sakrament. Men kan det kanske vara just därför den är med. För att vi även är individer när vi är i en grupp? Jag har ingen aning, man kan bara spekulera

Slutord: Vad säger psalmen oss idag?

Trots sitt ålderdomliga språk och sin allvarsamma ton har psalmen ett tidlöst budskap om relationen till Gud. Kanske kan den påminna oss om andlig längtan? Och har kanske varningar om själslig tomhet fortfarande har en plats i vår tid full av distraktioner och doomscrollande, vad säger du?

Du sanna vinträd Jesu kär
Text

1.
Du sanna vinträd, Jesu kär,
som dina trogna liv beskär
och livet näring giver,
giv mig, du ädla, friska stam
att jag ur dig må växa fram
och att i dig jag bliver.
Som grenen vissnar utan saft,
är dig förutan ingen kraft,
förutan dig är själen död
och bidar dom och evig nöd.
O Jesu Krist, bevara mig, bevara mig,
att jag förbliva må i dig.

2.
O Fader, sanne vingårdsman,
som trädets grenar rensa kan,
att de må rikligt bära,
du göre mig från lustar ren,
att jag må bli en ädel gren,
min vårdare till ära.
Du hålle mig i ans och tukt,
att jag må giva mera frukt
och sist uti ditt rike bär
en frukt som oförgänglig är.
O Jesu Krist, förläna liv utav ditt liv
och evig nåd och hägnad giv.

---

Stöd Psalmprojektet – Var med på resan!

Psalmprojektet växer tack vare dig! Oavsett om du vill bidra ekonomiskt eller bara följa med på resan, är du varmt välkommen.

Följ Psalmprojektet på Patreon, Gratis! – Läs veckovisa inlägg, delta i diskussioner och bli en del av gemenskapen.
Bli fadder på Patreon – Stötta projektet och få exklusivt innehåll i förväg. Det kostar som en kopp kaffe!

Swisha en gåva – Perfekt för dig som vill stötta en gång. (076-015 20 24)

Tillsammans håller vi psalmerna levande. Tack för ditt stöd!